Bjuröklubb, Andreas, Alice och en Sjöjungfru

17 Juli

Sommaren

Hela den här sommaren har känts som ett sånt antiklimax. Det är som att jag levt i en bubbla och då menar jag inte en såndär härlig rosa bubbla med konstant solsken, utan en grå och regning. Jag såg så jäkla mycket fram emot allt och när det väl kom, så var det som att jag inte såg det. Rättelse: Jag såg precis allt, de varma, ljusa sommarkvällarna, lupinerna längs vägkanterna och den älskade älskade solen som färgar himlen rosa på vägen ner. Doften av det nyskördade gräset, havet och alla blommor. Jag har bara inte känt mig sådär glad, som jag brukar. Kameran har legat på sin plats och jag har nog inte fotat så lite som i sommar, sen jag fick min första kamera julen 2010. Jag vet inte varför jag känt så, kanske för att jag mest bara jobbat, kanske för att det sommaren kantats av total ovisshet inför hösten, kanske bara för att det är så ibland. Även om jag känt så, så känner jag, när jag tittar tillbaka, att det har varit rätt bra ändå. Sommaren är dessutom inte slut än och jag har nog aldrig tidigare uppskattat sensommaren och att hösten närmar sig så mycket, kyliga, friska morgonar, blåbär, hallon och svamp. Ett trädgårdsland fullt med goda rotfrukter, växthus fulla med färska grönsaker och middagar bestående av 100% egen mat. Mörka, stjärnklara kvällar, norrsken och mysiga kvällar i soffan att se framemot.