1017 dagar

För etttusen sjutton dagar sedan flyttade jag in i ettan på Moröhöjden. Det där bostadsområdet som var helt okänt och som man bara åkte förbi någon gång då och då, som jag nu kallar hem. Lägenheten där jag bott själv mina tre gymnasieår, dit jag flyttade innan jag ens fyllt 16. Där jag under en period satt och grät tills tårarna tog slut varje kväll för att det inte blev som jag föreställt mig, där jag skrattat tills luften tagit slut med en otroligt fin vän, där jag varit så jäkla mörkrädd att jag legat på soffan och sett på tv långt in på nätterna tills jag inte klarat vara vaken längre. Nu, just nu och den senaste tiden så har allt varit så lugnt. Jag har bara känt mig så trygg, här, i lägenheten och det har verkligen känts som ett hemma. För vissa kanske det inte är en stor grej, kanske är det bara jag som blir lite för fäst vid saker. Men det är inte helt utan anledning jag tycker att det känns lite jobbigt att flytta ut. För mig är det 40 kvadrat minnen och känslor. Jag säger väl som jag sa när jag gick ut nian för tre år sedan, det bästa är hur mycket jag vuxit som person och en stor del av det är nog just att jag bott själv och liksom tvingats till att göra och ta tag i saker själv och stå på egna ben. Även fast jag längtat hem nästan varenda dag jag varit här och mest bara räknat ner veckorna till helgen så får jag någon slags separationsångest av att flytta ut, kanske för att man vill ha det man inte har, kanske för att dessa år har varit en tid i mitt liv där det hänt så mycket att jag håller fast vid varje liten del för att få ihop det. Sen vet man ju aldrig vad som händer i framtiden, kanske flyttar jag hit igen, kanske flyttar jag någon annanstans, det återstår att se.
 
Taggar: Fotografi;

Måste skriva av mig – otaggad på det mesta

Det är 57 dagar kvar till studenten. Mössan har jag haft sedan i februari och klänningen har jag just hämtat ut. Jag ser så himla mycket fram emot sommaren och det faktum att jag inte kommer sitta vid skolbänken till hösten. Men jag ser inte alls särskilt mycket framemot själva studentdagen och jag hoppas verkligen att den känslan kommer släppa längre fram. Anledningen till att jag känner mig så negativ in för det är för att jag inte vill vara med på flaket. Jag vill inte stå på ett flak och skrika och dricka och vara glad med massa människor som jag inte alls klickar med. Det är så klart inget måste, och jag är inte ensam om att hoppa det, men att känna tråkstämpeln är inte så kul. Jag tror, att jag, om jag skulle åka med, skulle vantrivas och vilja av, och kanske bli lite irriterad också. Det här med att jag känner mig tråkig på grund av detta gör mig bara ännu mer irriterad. Tycker att allt är så jävla skevt. Dricker man inte alkohol så är man tråkig. Jag har hittat på ursäkter till att inte följa med kompisar ut för att jag bara känt att nä, jag vill verkligen inte. Jag känner att det är inte jag. Jag vill inte supa mig full, jag har inget behov av det och det faktum att jag känner att jag är tråkig på grund av något sånt gör att jag bara blir ledsen på mig själv, jag blir irriterad på att det är så det ser ut. Aah, jag vet inte, det är mycket som är fucked up här i världen. Nu ska jag äta min andra snickers och se på Full Patte, Godnatt.
 
 
 
 

Så jälva skoltrött

Jag är så orkeslös, utan inspiration och framförallt less... Så jävla less att jag skulle kunna hoppa av skolan. En av mina absolut sämsta egenskaper är att jag inte kan ta tag i saker. När det gäller skolan så styr jag allting framför mig och tillslut blir det för mycket. Imorgon är det prick 100 dagar till studenten och jag får fjärilar i magen när jag tänker på hur underbart det ska bli, med sommar och att få vara hemma, längtar så mycket att jag sitter här och gråter. Jag trodde att skolan var till för att vi skulle lära oss saker, utvecklas som personer, insprera oss att vilja följa våra mål och komma någon vart i livet, men just nu tar skolan mer än vad den ger. Vad spelar det för roll om jag skriver en text på 100 ord eller om jag ordbajsar fram ytterligare 400 ord om jag ändå får exakt samma sak sagt? Jag orkar inte, jag har inte orken, har inte energin. Ugh... ska börja fara på lästpassen och ta så mycket hjälp att det knappt är jag som gjort uppgifterna... Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig för jag är så jäkla trött.
 
Från en kort fotopromenad i söndags
Taggar: Godnatt, Skola, Trött;